Ja nu har han varit här o smaskat av min goda mat o nu e han borta igen ;-) Jag kände mig inte särskilt nervig när han väl var här, så det var skönt. Det var ingenting han "menade " med sitt besök här kände jag, utan var kanske bara en chans till att slippa laga mat själv idag, haha. Nä det var faktiskt rätt trevligt o jag tyckte nog han dröjde sig kvar "onödigt" länge om man inte vill stanna så att säga. Vi satt uppkrupna i soffan alla fyra, drack lite kaffe efter maten o barnen kolla tv o vi satt o uppdatera varann på allt vad våra vänner gjort o sagt senaste tiden. Kändes rätt myspys o som att man va en helt vanlig familj en helt vanlig söndag i hemmets lugna vrå. Enda tills han reste sig o skulle åka HEM till sitt....
Han krama om mig o kommenterade att min kram var "lös".
Vet faktiskt inte vad mina känslor säger. Det är både och. När han satt o klappa på dottern som satt i mitt knä var det så jag hoppades på en snudd av hans hand på mitt ben....
Men samtidigt vet jag inte, är en del grejer som jag fortfaande kan störa mig på (attityd bl.a) som gör att jag funderar, skulle jag verklgien vilja leva med honom igen?
Vet inte!

Ooooo!
För ett tag sen ringde exet o fråga när jag ville ha barnen, o sen bjöd han in sig på middag när han ska lämna de !!!
Jag blev alldeles hispig o nervös!
Har ju känts rätt soft sista  veckorna, o jag har inte tänkt sååå mycket på honom, utan legat väldigt lågt...
O så nu detta...
jag vet jag vet, behöver inte betyda ett dyft, o gör det antagligen inte heller, o jag vet inte ens om jag vill att det ska betyda nåt!! Faktiskt!
Men fjärilarna tog sin plats, o jag studsa in i duschen, måste ju lukta någorlunda gott ju ;-)
Å vet inte hur jag ska bete mig riktigt, får inte bli för mycket, vill verka neutral.... Hehe.
Jaja, som sagt, betyder säkert inget, men senaste timmen har det varit en del "tänk om" tankar...
Återkommer i afton....

Hahha, ja man får va glad för det lille ;-)
Håller på o städar som sagt, o e i dotterns rum, o hon har en sån där enerverande nalle "ABC-nalle" så när man trycker på henne så sjunger hon, rabblar alfabetet, ber en att krama en osv.

Grejen e den att det är inte alltid man måste röra vid henne utan hon e ganska mottaglig bara man e i närheten, så hon sa ljudligt o glatt plötsligt "jag älskar dig"
Så ja, när jag börjar känna stort behov av lite bekräftelse kanske jag smyger in i dotterns rum o lånar hennes lilla nalle, fniss fniss.

Jaha, då var det en ny dag, slutet på helgen! Men känns rätt ok med söndag! Satte klockan på 8 imorse, låg o snoooza lite o sen tog jag mig upp.
Satte mig här vid datorn med frukosten o hade fått ett mail av en inte så nära kompis, undrade vad det var hon skrivit, gick in o läste o fick lite av en chock. Hon undrade om jag ville berätta lite om hur det var när jag tog det stora steget att separera, o att hon var inne i lite samma tankar. Hon är en sån som man fått för sig är sååå lycklig i sitt mysiga äktenskap o hej o hå. Tänk vad man bedrar sig.... Precis som vi chockade hela vår omgivning när vi tog steget ifrån varandra. Vet inte hur många kommentar man fick liknande "va??? ska ni??? ni som passar så bra ihop! "
Det är ju ofta så, de man inte känner så väl tror man väl alltid att de har de bra, såvida de inte bråkar öppet, men ofta visar det sig ju mest inom hemmets fyra väggar.
Så jag har svarat på hennes mail, o hoppas att jag kan vara till hennes hjälp att ta reda på vad hon känner o vad hon ska göra.
Nähää, nu ska jag ta en stördykning ner i städ-attiraljerna o börja röja här hemma! O tvätta! Tingeling.