Den senaste veckan känns det som jag gått omkring o smålett för mig själv... Både här hemma i ensamheten, o ute bland folk.
Jag känner bara en så skön "NÖJD-KÄNSLA".
Vet inte riktigt varför, men jag njuter bara. Har nog kommit på att jag har det rätt så bra. Separerade ju för drygt ett halvår sen, o det har väl känts lite smått ensamt ibland, eller oxå har jag trott att det känts ensamt o nu kommit på att det är helt ok...
Jag känner att jag nu har det bästa av två världar.
Jag har mina underbara ungar(nåja, de trotsar o lever rövare de oxå ibland)jag har de ungefär 60 % av tiden, o de kvällar jag inte har de så träffar jag massa vänner, ELLER bara e helt själv här hemma, o jag TRIVS  MED DET. Det är faktiskt nåt nytt för mig att känna så, jag har alltid hatat ensamheten förut, o blivit rastlös så fort jag inte har en levande själ i närheten. Men nu känns det helt ok, jag kan nästan välja det ibland! Så jag tänker fortsätta njuta av denna känsla, för hur det än är så är jag egentligen en tvåmans-människa (säger man så?? jag menar att jag gillar att ha sällskap) men just nu, att känna att ingenting brådskar, jag behöver inte träffa nån ny bara för att jag e själv. Jag får bestämma över min tid precis som jag vill. Vill jag sitta här hela kvällen så gör jag det, vill jag dra iväg o komma hem miss i nassen så gör jag det... Orkar jag inte laga mat idag så struntar jag i det..
O när jag haft såna sköna "bara-jag" dagar så är det alldeles alldeles fantastiskt att kliva in i mammarollen igen, o bara ge allt allt allt till sina go-bitar !!

Ja det är väl ett problem som bara vi kvinno-människor råkar ut för... Ni vet, när man står där o tittar i sin garderob, o det inte finns NÅÅÅT alls att sätta på sig. När man fäller den där kommentaren "det är sant, jag har INGENTING att sätta på mig"
Är ju inte helt sant, men det finns ju i alla fall ingenting man VILL sätta på sig, o därför MÅSTE man ge sig ut på jakt...
O så gör man det, som jag idag, när man har enbart en liten timme på sig. För man måste hitta nåt till fredagkvällen, o enda tiden att hitta nåt är NU. Hur ofta lyckas man hitta det där perfekta klädesplagget då ?? Säääällan!
Nåja, jag var ju tvungen att komma hem med nåt, så jag hitta faktiskt nåt, men det är inget jag är så där himlastormande impad av, men jag blir nog snygg ändå, när jag ger mig ut i folkvimlet fredagkväll, man får helt enkelt supa sig snygg, så det så :-)